Huvudroll i mitt liv 👍.

Att barn blir mobbade vet vi. Men vi vet inte varför. Ett barn som är litet vet inte eller borde inte veta vad elakheter är. Hur kommer ens barn på att mobba?
Är det för att dom är illa behandlade hemma? Osäkra? Känner sig osynliga? Jag vet inte o der finns förmodligen inget facit för då skulle det inte finnas dom problemen.

Barnen växer upp. Det är inte alltid den som mobbar som får ett bra liv även dom kan hamna väldigt snett. Men precis lika stor chans har den som har mobbats att hamna snett.

Snett? Vad är det? Är det när man inte passar in i Svenssons ramar? Eller är det när man rånar en bank eller använder droger. Struntar i jobbet? Hamnar i ekonomisk kris? Misshandlar sin fru o barn?
Cirkeln finns säkert för jag tror inte ngn som vuxit upp i en familj med lugn o ro åker o rånar en bank, eller?
Om jag får leva igen vet jag ett yrke som skulle intressera mig. Socialtjänsten. Fast på ett annat sätt än den finns idag. Jag skulle vilja ta alla som kommer dit, utreda varför, se till att dom får hjälp men inte med pengar utan att reda ut vart deras liv är på väg. Sätta dom i skolbänk. Givetvis hjälpa dom med räkningar och mat men aldrig med pengar.
Pengar kan göra så mkt saker med en människa som är svag. Köpa droger, alkohol o glömska i stort .
Varför är en del svaga. Varför får inte alla lika mkt djävlar anamma i sig? Varför har inte alla samma basgrundskap om livet i stort?

Livet är så himla orättvist. Jag har sagt det förut o idag dyker tanken upp igen.
Vad är det som gör att just jag eller du får nummerlapp nr.....till himlen?
Min mamma nosade på den i somras o helt plötsligt är hon pigg igen. Piggare än på 1 år. Utan att hon själv bidragit det minsta. 
Sen får ngn som gjort allt som står i hens makt för att må bra/bli frisk/överleva en nummerlapp till himlen. Så himla orättvist känns der som. Jag vet att jag tror att allt har en mening. Men just idag har jag tappat tron på det tankesättet.

Ta vara på varandra. Uppskatta det som är. Se till o ryck upp dig om du deppar, finns så många som har det sämre än oss här i sverige. Vi har verkligen små problem om vi jmf med världen. Självklart tycker vi att våra problem e stora. Men om livet känns piss. Titta varför? O släng det som är tråkigt i papperskorgen. Tänd eld på det. Visst luktar det lite bränt men nu e de väck. 
Kolla runtomkring dig. DU lever ju o det e ju grundförutsättningen för att kunna ha ett liv. Sen e det upp till dig att fixa resten till det du vill. Vill du deppa gör det men gnäll inte. 

Livet går inte i repris. Du har huvudrollen i ditt liv. Se till att du lever det som du vill. Tråkigt att ångra sig när ridån går ner.
Kanske dags för ett utvecklingssamtal med dig själv?





Ett brev från min sjukdom till mig

Mitt namn är Hypotyreos

 
 
 
 
 
 
49 Votes


IMG_2141-0.PNGJag är en osynlig autoimmun sjukdom som angriper sköldkörteln. Jag har valt dig för livet! Andra omkring dig kan inte se eller höra mig men din kropp kan känna mig. Jag kan angripa dig hur och när jag vill. Jag kan ge dig våldsamma smärtor eller om jag är på gott humör bara ge dig värk överallt.

Kommer du ihåg när du och din energi sprang runt och hade roligt? Jag tog energin ifrån dig och gav dig utmattning istället. Jag kan ta ifrån dig god sömn och istället ge dig hjärndimma, jag kan göra så att det enda du vill är att sova eller ta sömnen ifrån dig och ge dig sömnlöshet.

Jag kan få dig att skaka, att frysa och att svettas. Jag kan få dig att svälla upp i händer fötter och ansikte. Jag kan göra dig deprimerad och ängslig men även ge dig andra psykiska problem. Jag kan få ditt hår att ramla av och bli torrt och sprött, ge dig finnar och torr hy, det finns nämligen inga begränsningar med mig.

Jag kan få dig att gå upp i vikt och oavsett vad du äter, hur mycket eller hur lite, hur mycket du än tränar så kan jag se till så att du behåller alla dina extra kilon. Några av mina autoimmuna sjukdomsvänner är ofta med mig och ser till så att du får ännu mer att hantera.

Om du har planerat något eller sett fram emot något så kan jag ta det ifrån dig då du inte frågade mig. Jag valde dig av olika orsaker, det viruset blir du aldrig av med, den psykiska stressen du varit utsatt för en längre tid eller kan du ha familjehistoria med mig, oavsett orsak så har jag kommit för att stanna.

Jag vet att du kommer att gå till läkare för att bli av med mig och det får mig att skratta högt. Prova du bara! Det kommer att bli många läkarbesök hos olika läkare innan du kanske hittar en som kan hjälpa dig effektivt. Du kommer att få fel medicinering, smärtlindrande, sömnpiller, energipiller, antidepressiva.

Det är så många andra sätt jag kan göra dig sjuk på och listan är hur lång som helst. Högt blodtryck, sus i öronen, nedsatt syn, tand och tandköttsproblem, problem med magen, blödningar! Allt kommer troligen från mig och listan är mycket längre än jag nämner här, det vet du också!

De kommer att säga till dig att om du har en bra kost, får tillräckligt med sömn, tränar, tänker positivt så blir du av med mig. Du kommer inte att bli tagen på allvar när du berättar för läkaren hur du mår pga mig, ingen vill lyssna eller tro på dig. Du kommer att få höra från familj vänner och arbetskollegor att det bara är till och ta dig samman och sluta känna efter hur du mår, allt detta medan du sakta går under, medan du förlorar ditt sätt att vara på, medan du förlorar din självkänsla och din livsglädje.

Allt detta gör jag enbart mot dig för att jag kan och vill och du har ingen möjlighet att stoppa mig.

Du har klivit in i fel kropp. Jag kämpar mot dig. Och med mig har du det djävligt tufft, erkänn.


Arbetslivet

Hur blev jag den jag blev?
Visste jag redan i skolan vad jag ville?
Vet alla alltid vad deras drömyrke är.
Har alla ett drömyrke och plan för sitt yrkesliv?
Om man inte har en plan eller en dröm hur vet man vad man vill jobba med? Beror framtiden på vilket första jobb man får o utvecklas efter det?
När måste man bestämma sig. Och måste man det?
Just nu är jag lite vilsen för jag har ingen plan. Ingen dröm. Och mitt drömyrke har alltid varit att vara polis. Jag är för kort och för gammal nu. Så vad framtiden har i beredskap för mig vet jag helt ärligt inte.
Jag vet vad jag kan. Men vill jag jobba med ngt av det? Eller satsa på ngt helt nytt . Utmaningar är ngt jag gillar så vem vet 😊.
Jag har ngr önskemål. Nära. Roligt. Mkt att göra. En bra början 😊👍.

Idag och igår har det handlat om bilar. Vi skall byta. Har provkört en hel del. Får se vad vi fastnar för.



ewh.blogg.se

Bloggen handlar om livet

RSS 2.0