ewh.blogg.se

Åkt bil ikväll. Åkt förbi där min pappa bodde när han var frisk. Där han bodde på hemmet. Och på andra ställen. Nästan som jag behövde känna ännu mer saknad och sorg. Huvudvärken vandrar. Från pannan till bakhuvudet. Dunkar o inga tabletter hjälper. Skumt att vilja utsätta mig för detta. Jag som brukar vara stark. Klara av mkt. Kunna gråta en stund för att sen stänga igen.

Idag upplevde jag mig själv på ett nytt sätt. Skall utvärdera vad som händer och lära mig av det. Det som är bäst är att jag väljer det jag vill bli berörd av. Och nu väljer jag att stänga denna dag. Inser att min saknad är så stor att det känns som kolsyra i huvudet. 

Tror att alla behöver en sorg dag ibland. Min hände utan att jag kunde påverka allt. Men den har fått mig att inse vad jag vill och vad jag aldrig i livet vill. 

Kollar på Dr Phil. Tänkvärt om en pappa som brukar våld.

Inser hur lycklig jag är. En far som jag haft borde många få ha. Fast jag vet att han var bäst för mig. För andra är deras far bäst för dom.  

Känner min sorg och frustration över dagen lägga sig när jag får skriva av mig lite.

Hade tänkt ta mig lite egen tid idag o fundera över livet. Nu blev det inte så. Tar den stunden imorgon ist.