2 månader
Idag för 2 månader sen slutade du andas. Du som är orsaken till att jag finns och är som jag är.
Tycker jag klarar av sorgen bra. Men det är bara på ytan. Jag har en tunn hinna som lätt brister när ngn frågar ngt om dig och min saknad då kommer en klump i halsen och tårarna stiger. Kommer det alltid vara så?
Känner mig lite mer mottaglig för annat i livet. Lunch 2 dagar i sträck med olika personer som det är så länge sen jag tagit mig tid att umgås med. Tack N och K det har varit bra luncher.
Träningen är just nu min vän. Idag pass 4/59. Jag räknar upp mina pass och ner tills vi reser till Thailand. En bra sporre.
Imorse prioriterade jag mig och tränade o tog lite flex på morgonen. Så skönt.
Jag ljuger inte. Start innan 14 säckade min glädje ihop o jag blev lessen. Nu vet jag varför. Mitt sinne kom ihåg att det var 2 månader sen jag miste dig.
Ligger nu o vilar lite. Kramats med det bästa som finns. Ska jobba en stund sen blir så när man kommer sent o tar lite långlunch då blir det hemläxa😊.
Imorgon fredag och min sista semesterfredag.
Har varit skönt dock haft fullt upp övriga fredagar så imorgon är det min egna dag.
Funderar starkt på att alltid vara ledig fredagar. Gå ner i tid. Nackdelen just nu är att det blir lika mkt att göra fast delat på 4 dagar.
Jag drömde förut att jobba som mäklare men la det på hyllan. Känner att mina hjärnceller faktiskt är kvar. Kanske ska ta o läsa ngt på distans igen . Fast jag vet inte vad.
Vill gärna skriva ngt men min ork till det räcker bara till min blogg just nu.
