ewh.blogg.se

Idag är det 3 månader sen du somnade in. Nästan 4 månader sen du kunde kommunicera o skratta med oss.
Min saknad kommer aldrig minska. Men min saknad tar en annan form. Jag vågar minnas mer och mer utan att krascha varje gång. Jag tvingar mina tankar förbi din sjukdomstid och minns dig frisk, min far som jag saknar så.
Minns våra långa samtal. Minns hur du älskade att umgås med oss.
Kommer ihåg din glädje över att få hjälpa oss med takbytet för ngt år sen. Du lyste upp fast din sjukdom då redan tagit sitt grepp om dig.

Mitt minsta barnbarn pratade senast idag om dig och himlen.

Jag är glad att jag haft dig. Jag är glad att du fortfarande finns. Du ser ner på oss och ler när du ser att vi trots vår stora förlust kan gå vidare och vara glada och lyckliga.

För vi går vidare. Tittar framåt. Tänker ofta på dig. Din långa sjukdom har gett mig ett annat perspektiv på många saker. En är att jag vill ta vara på min tid här och nu. Och det gör jag bättre än förr.

Tack för att du gjort mig stark och tack för att du finns kvar. Jag vet det. Jag tror det. Och då är det min sanning.

Idag tände vi ljus för dig och alla du har med dig i himlen.

Snart kommer många svåra dagar men jag ska klara dom. Jag ska... Farsdag / din födelsedag -julen. Det kommer gå bra jag vet😊😇.

Tankar o kramar till dig 😇.